Visualisering av kultur­branschens statistik­uppgifter

Uppgifterna är tagna ur enkäten Kulturens TEAviisari (THL), som genomförs vartannat år. Diagrammet visar andelen kommuner som följer procentprincipen.

Uppgifterna fås från KULTTI-kommunenkäten (Kommunförbundet och Cupore). Av diagrammet framgår kommunernas centrala strategiska mål för kulturverksamheten.

Uppgifterna hämtas från de delar i Statistikcentralens kulturstatistik som behandlar den regionala tillgången till kulturtjänster.

Figurerna visar hur stor andel av kommunens befolkning som bor högst 1,5 kilometer, 3 kilometer, 10 kilometer eller 20 kilometer från närmaste bibliotek, statsandelsteater, museum som drivs på heltid och biograf.

Uppgifterna hämtas från Museiverkets museistatistik, från Finlands Symfoniorkestrar rf:s orkesterstatistik, från de allmänna bibliotekens statistik och från Teaterinfo Finlands teaterstatistik.

Figurerna visar per kommun det totala antalet museibesök, det totala antalet teaterbesökare, det totala antalet åhörare vid orkesterkonserter och det totala antalet fysiska biblioteksbesök per invånare.

Museiuppgifterna omfattar antalet besök på museer som drivs yrkesmässigt och på heltid på fastlandet.

Teateruppgifterna omfattar för åren 2021 och 2022 antalet teaterbesökare vid föreställningar som de så kallade statsandelsteatrarna ordnar i sin hemkommun. Från och med 2023 ingår även antalet teaterbesökare vid föreställningar som de teatrar som inte omfattas av statsandelssystemet ordnar i sin hemkommun.

Orkesteruppgifterna omfattar antalet åhörare enligt den orkesterstatistik som publiceras av Finlands Symfoniorkestrar rf. För Kymi Sinfonietta, som är Kotkas och Kouvolas gemensamma orkester, har antalet åhörare fördelats jämnt mellan de två kommunerna.

Från de allmänna bibliotekens statistik hämtas uppgifter om antalet fysiska biblioteksbesök. Om biblioteksverksamheten ordnas som regionbibliotek, presenteras uppgifterna för hela regionbiblioteket endast under den kommun som driver biblioteket.

Uppgifterna hämtas från de allmänna bibliotekens statistik och från kommunenkäten KULTTI som genomförs bland de tjänsteinnehavare i kommunerna som ansvarar för kulturfrågor (Kommunförbundet och Cupore). För vissa år används även uppgifter från den enkät som bedömer basservicen i kommunerna (Cupore och undervisnings- och kulturministeriet). Figurerna visar uppgifter om utbudet av kulturverksamhet i kommunerna, antalet kulturevenemang samt antalet evenemang och utställningar i biblioteken.

I fråga om den figur som visar utbudet av kulturtjänster är det viktigt att notera att kommunerna både kan ordna kulturverksamhet själva (eller i samarbete med andra aktörer) och stödja ordnandet av kulturtjänster genom att bland annat bevilja understöd, dela ut stipendier och/eller köpa tjänster. I stapeldiagrammet över utbudet av kulturtjänster presenteras andelen kommuner som ordnar och/eller stöder kulturverksamhet.

Jämförbarheten mellan de uppgifter om antalet evenemang som samlats in från kommunerna begränsas av skillnader i kommunernas möjligheter och praxis för att samla in uppgifter om evenemang samt av variationer i hur definitionen av kulturevenemang tolkas. Det antal evenemang som kommunerna uppgett är därför riktgivande och kan överlappa med bibliotekens evenemang.

Uppgifterna hämtas från kommunenkäten KULTTI som riktar sig till de tjänsteinnehavare i kommunerna som ansvarar för kulturfrågor (Kommunförbundet och Cupore). Figuren visar uppgifter om de lokaler för konst- och kulturverksamhet som förvaltas av kommunerna.

Uppgifterna hämtas från de uppgifter om kommunernas ekonomi som rapporteras av Statskontoret. Figurerna visar uppgifter om kulturverksamhetens nettodriftskostnader per invånare och enligt delområde samt om kommunens understöd för kulturverksamhet. Delområdena inom kulturverksamheten omfattar bibliotekstjänster totalt, museitjänster, musiktjänster, grundläggande konstundervisning (inkl. tjänster som stöder grundläggande konstundervisning), teater-, dans- och cirkustjänster, tjänster inom visuell konst samt tjänster inom den allmänna kulturverksamheten.

Vid tolkningen av de ekonomiska siffrorna är det viktigt att notera att kostnadsuppgifterna påverkas av kommunernas olika sätt att ordna kulturverksamhet och bokföra kostnader.

Uppgifterna har hämtats från Statistikcentralens kulturstatistik och är ursprungligen uppgifter från utbildningsstatistiken. Statistiken innehåller information om studerande och examina inom utbildning med examensmål. Uppgifterna samlas främst från Utbilningstyrelssens databaser KOSKI och VIRTA. Med studerande avses personer som är inskrivna vid en läroanstalt den 20 september.

Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens struktur- och bokslutsstatistik över företag. Statistiken omfattar marknadsmässiga aktörer och grundar sig på företagens balans- och resultaträkningar. Statistiken sammanställs från Skatteförvaltningens näringslivsskattematerial och företagsenkäter.

Uppgifter baserar sig på Statistikcentralens satelliträkenskaper för kultur, som utgör en helhet som kompletterar den nationalräkenskaperna och beskriver kulturens ekonomiska betydelse. Uppgiftkällan är det material som används vid framställningen av nationalräkenskaperna. Information publiceras en gång om året.

Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens Sysselsättningsstatistiken. En person räknas som sysselsatt om hen har varit i förvärvsarbete under den sista veckan av året. Uppgifterna om sysselsättning grundar sig på uppgifter från arbetspensionsuppgifter och skattemyndigheterna.

Uppgifter baserar sig på Statistikcentralens satelliträkenskaper för kultur, som utgör en helhet som kompletterar den nationalräkenskaperna och beskriver kulturens ekonomiska betydelse. Uppgiftkällan är det material som används vid framställningen av nationalräkenskaperna. Information publiceras en gång om året.

Årsstatistiken för Kaikukort-verksamheten, som drivs av Kulttuuria kaikille -tjänsten, innehåller antalet Kaikukort som distribuerats till klienter av social- och hälsovårdstjänster samt information om hur många av dessa kort som har använts under samma år. Statistiken inkluderar också uppgifter från Kaikukort-destinationer om hur många gånger korten har använts för besök på vetenskapscentrum, kultur- och idrottsanläggningar samt deltagande i medborgar- eller arbetarinstitutets kurser.

Årsstatistiken för Kaikukort-verksamheten, som drivs av Kulttuuria kaikille -tjänsten, innehåller antalet Kaikukort som distribuerats till klienter av social- och hälsovårdstjänster samt information om hur många av dessa kort som har använts under samma år. Statistiken inkluderar också uppgifter från Kaikukort-destinationer om hur många gånger korten har använts för besök på vetenskapscentrum, kultur- och idrottsanläggningar samt deltagande i medborgar- eller arbetarinstitutets kurser.

Uppgifterna har hämtats från Statistikcentralens statistikdatabas (StatFin). Statistikcentralen samlar in uppgifter för statistiken över löner från olika källor, inklusive Statskontoret, kommuner och samkommuner, arbetsgivarorganisationer och icke-organiserade företag.